Värdet av att ha rätt människor omkring sig

Det här inlägget kommer inte handla något om hästarna, så ni som vill sluta läsa nu, varsågoda.
Inlägget kommer helt komma från mina tankar, därav kommer det innehålla väldigt många "jag". Jag behöver verkligen skriva av mig det här.

Nu har jag jobbat 12 dagar i rad och mot slutet blev jag rätt sliten. Bättre blev det inte när det hände en grej igårkväll som jag nu går och tänker på hela tiden och mår verkligen jättedåligt av.

Jag trodde verkligen att jag hade blivit stark psykiskt, fått bra självförtroende och kunde hantera saker på ett helt annat sätt än förr då många saker hände som gjorde att jag blev nedtryckt gång på gång. Allt det gjorde så att jag bara blev osäkrare och mer misstänksam mot allt och alla.

Jag har blivit starkare psykiskt, fått bättre självförtroende och kan hantera saker bättre, men nu märker jag att det gamla fortfarande finns där bakom och trycker på. Jag antar att det är mänskligt?

Idag blev jag iaf varse om vilka helt underbara människor jag jobbar med, både kollegor och chefer!
De stöttar mig, ser till att jag får berätta och prata ut med dem och framför allt att de faktiskt tar tag i det som hänt så att det händer nåt.

Det är svårt att beskriva den underbara känslan att få höra från alla att jag har de bakom mig hela tiden när jag som mest behöver dem som stöd. Att få höra av mina chefer hur uppskattad och omtyckt jag är av alla och att de är stolta över mig hur jag hanterar situationen.
Det jag skrev låter mer som en klyscha men det var iaf precis det jag behövde höra.

Vill bara avsluta inlägget med att säga hur mycket jag tycker om er allihopa och jag värdesätter er väldigt högt!

Mycket kärlek till er...