Vi var anmälda till 95 cm och 1m, men jag funderade ett tag på om jag borde anmält oss till snäppet lägre klasser (80 cm och 95 cm) eftersom vi inte hoppat så himla mycket i vinter (och det var längesen vi tränade för tränare). Men eftersom hon gick som en klocka i 80 och 90 förra helgen valde jag att ändå starta dessa höjder.
Hon kändes jättefin och spänstig på framhoppningen. Av med jacka och ridtäcke så sent som det bara gick då det var freeeeezing tack vare blåsten :( !
95 cm- Kom igång bra efter 3:an, hoppade mjukt och var mycket lydig framåt och lyssnade fint! Felfri grundomgång, och det var direktstart på omhoppningen. Ina har ju bara gått två stycken "riktiga" omhoppningar i sitt liv, så jag gasade på lite mer än annars + tog en omhoppningssväng. Hur ska hästen annars lära sig gå i ett omhoppningstempo om hon aldrig får träna på det :) Idag hängde dock inte alla tassarna med utan vi petade ner de 3 första omhoppnigsbommarna. Sista linjen satt dock fint! Så resultat 0+12 fel och jag var såå nöjd med henne! Lite mer rutin så sitter en dubbelnolla med bra tid där :)
1m- Hinder 1, 2 och 3 hoppade hon SJUKT BRA, tror det var de bästa språng hon gjort i en 1m-start! Efter dessa kom en 2-kombination och vi har ju haft lite problem med denna hindertyp ibland. Det verkar som att när det är en oxer som insprång, då tror Ina att kombinationen kommer bli jättejobbig och svår, så hon står emot och vi kommer lätt fel = får lätt stopp. Nu kom vi något långt ifrån och jag tog ett felaktigt beslut och försökte hoppa av, men med motståndet från Ina så ändrade hon sig mitt i uppsprånget och vi kraschade in totalt i hindret, var väldigt nära att jag flög av... Efter kraschen tyckte Ina att det hindret var obehagligt och vågade inte hoppa det alls. Andra försöket kom vi perfekt på det, men nej. Så vi stannade ut oss på den oxern och jag hoppade då om 1:an igen för att kolla så hon inte tappat självförtroendet. Men så var ju inte fallet som tur var då hon hoppade 1:an jättefint med bra bjudning. Så hon fick åka hem med ett bra sistasprång i huvudet och nu ska vi öva 2-kombinationer med oxer som insprång ;)
Väldigt synd att vi kraschade in där, för hon kändes ju så otroligt fin och hoppade lekande lätt över 1m-hindrena. Så; träning, träning och vi får komma igen till nästa hopptävling istället.
Det är därför man tränar för tränare på träning och inte tränar själv på tävling. Men hon såg riktigt fin ut i grunden i första klassen innan hon blev för flack :-)
SvaraRaderaHej Anonym!
RaderaDär missuppfattade du mig lite. Det jag menade med "Hur ska hästen annars lära sig gå i ett omhoppningstempo om hon aldrig får träna på det" var att hon måste få rutin på det även på tävling. Vi kan träna omhoppningssvängar hur mycket som helst på träning, men det kommer alltid bli en annorlunda situation med mer spänningar och dyl. i en tävlingsstart, och det är just den biten jag vill att Ina ska kunna få testa på :)
Vi har tränat snäva svängar ända sedan 2010. Det är bara tävlingsrutin som behövs.
Sedan sätter jag mig emot lite grann att man måste träna för tränare för att klara av att rida en omhoppning. Ina är en dressyrhäst och vi satsar på dressyren. Hoppningen är ett roligt komplement för Inas välmående och vi satsar inte på att komma upp högre än 1m. Jag väljer att lägga mina pengar på dressyrsatsningen istället då jag inte har råd att även träna hoppning för tränare dessvärre.
Tack, hon var riktigt fin och lyhörd i grunden samt början av 1m! :)