torsdag 17 oktober 2013

Aha-upplevelse på träningen

Igår tränade vi för Evelina igen (äntligen!). Ina har känts lite "lat" senaste dagarna vilket jag tror beror på pälssättningen. Ina har redan satt första delen av vinterpälsen, så hon kanske är lite öm i skinnet just nu.


Dagens matchning 

Jag tycker om Evelinas tänk då hon fokuserar mycket på att grunden måste sitta innan man kan få till svårare rörelser på ett bra sätt. Och det har alltid varit grunden som varit min och Inas akilleshäl under alla år. Trots att jag kämpat (och kämpar!) med hennes utbildning, som gått väldigt bra och fort framåt, så har damen alltid tyckt att basic-grejerna som halter, skrittjobb, mjukhet i sidorna, kvickt svarande för skänkeln och så vidare, varit rätt onödigt att hålla på med... Enligt Ina kan man lösa alla problem och ifrågasättningar med FART rakt fram. På den punkten har vi ju då alltid varit oense och vi är ju dessutom lika envisa båda två.

Ina är definitivt den bästa häst jag någonsin suttit på, och samtidigt den absolut svåraste! Gränsen mellan finess och total övertygelse är hårfin när man ska få denna dam att jobba ;) Många tror att Ina är ett "smör-åk", alltså en häst som går helt av sig självt bara för att hon är fin att titta på... Detta kan jag meddela är totalt fel. Som sagt, Ina är den svåraste häst jag suttit på, och då har jag äntrat ett par sadlar genom åren :) Om man nöjer sig med att ha en söt häst som jobbar på jättefint med bra takt och tryck på transportsträckor (som i LC och LB), ja då kan man kanske kalla henne för ett "smör-åk". Men när kraven kommer från mig om rörelser, förflyttningar, samlingar, ja då gäller det att ha tungan rätt i mun! Ina är extremt känslig och samtidigt extremt okänslig. Med det sista menar jag att hon verkligen är bra på att "slippa undan" de jobbiga delarna av arbetet och helt enkelt ibland väljer att inte lyssna alls på det jag ber om.

Tidigare har jag alltid jobbat med Inas takt, mjukhet och reaktion, men det var inte förrän igår som jag insåg hur mycket som hon faktiskt har lyckats komma undan under dessa 4 år vi har spenderat tillsammans... Vi ägnade alltså 40 minuter åt att försöka få henne att acceptera min flyttande skänkel (rumpan in och ut) på en stor volt med innerställning... Man kan kalla det för giganternas kamp då damen blev så förbannad och VÄGRADE ge med sig, hon kunde INTE ställa inåt och böja sig med flyttande bakdel samtidigt. En sak i taget gick okej, men inte båda samtidigt. Ibland kom små ljusglimtar i vänstervarvet (som var det absolut svåraste), men jag fick ändå inte helt igenom henne där. Hon vägrade ge sig. Efter att vi bytt ett par gånger till högervarvet blev hon faktiskt riktigt fin där och gav med sig riktigt bra. Och när hon gjorde det, HERREGUD vad hon rörde sig! Hela hästen bara dansade fram utan minsta störning i kroppen eller takten. Det var som att dansa på små moln och jag kunde bara njuta när hon hade släppt efter och gett med sig så där mycket. Evelinas kommentar var att "nu har vi kommit 75% i högervarvet och 2% i vänstervarvet" och det stämde verkligen! Så nu blir det "No more Mr. nice guy", utan jag ska sjutton i mig få igenom båda varven till 100% och ja, då kommer allt verkligen att falla på plats och bli minst 3 gånger bättre än tidigare. Allt kommer bli så lätt när jag väl har fått igenom det här, jag känner det redan nu då det var sådan gigantisk skillnad på hennes rörelse i kroppen.
Ganska pigg efter träningen trots allt motkämpande ;)
 
I och med denna aha-upplevelse är jag inte säker på längre att jag faktiskt vill tävla den 26 oktober om jag skulle få en plats... Nu vill jag bara träna hela vintern och få till den här låsningen i kropp och huvud på Ina så att vi sedan till våren ska kunna dansa fram på banorna.

Det känns härligt att ha Evelinas tänk och stöd som support i det här. Hon vill verkligen att vi ska komma så mycket längre än MsvB och tydligen har vi stor potential till det, vilket såklart är jätteroligt att höra!

Så nu blir det heltidsträning av Inas accepterande av min flyttande skänkel och att hon ska komma igenom kroppen till 100%. Det ska bli bra det här :)!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar