Igår kväll fick Leo äntligen komma hem från Ultuna! Han var som sagt helt frisk fysiskt. Det var när han började få en typ av antidepressiv medicin som han började äta igen. Det satt alltså i huvudet som vi trodde.... Vi förstår dock inte vad som orsakat "depressionen" då han i söndags kväll åt och var glad precis som vanligt, sov i en varm och mysig säng, vaknade måndag morgon och ville inte äta eller dricka....
 |
| Rakad mage för ultraljudet. Helt rosa, så sött! |
Känslig är han min lilla pojk! Men nu är allt bra igen. Han blev överlycklig berättade mina föräldrar när han fick komma hem igår! Och idag när jag kom hem och hälsade på på förmiddagen satt han i min famn, lutad mot axeln jättelänge innan jag var tvungen att sätta ner honom då jag började få kramp ;)
Vi har bara suttit och gosat och myst hela förmiddagen och han är helt sig själv igen + ännu mer social än tidigare (hur nu det är möjligt) samt äter och dricker helt som han ska!
Åh vad skönt, nu kan man "andas" igen :)!! Denna lilla katt betyder oerhört mycket för mig kan jag meddela för dem som inte redan förstått det. Han är väldigt speciell och en helt fantastisk personlighet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar