Löjligt snäll häst

Idag fick jag ta morgonfodringen lite oplanerat. Var en jävla massa snö att pulsa i när man ska gå ut med 25 hästar och när hagarna inte direkt ligger bakom stallknuten... Man får väl se det som bra motion och styrketräning för vaderna.

Dock när jag kom imorse till stallet och tände lampan fick jag mig en annorlunda syn. Då stod Ina i sin box med ÖPPEN DÖRR och kikade.
Först fattade jag ingenting. Kikade på foderhyllorna och de var helt intakta.
Hennes boxlås hade gått sönder, såg ut som det berodde på tryck.
Så förmodligen har hon stått med rumpan mot boxdörren och sovit å helt plötsligt blev det för mkt hästrumpa mot vad dörren klarade av och låset gick av....

Jag kan ju iaf säga att jag då har VÄRLDENS DUKTIGASTE HÄST som  inte hade lämnat sin box utan troget stått i öppningen och väntat på att morgonfodraren (jag) skulle komma, trots att alla höpåsar står uppstaplade i stallgången!

Började fodringen strax innan 7 och strax innan 10 var alla hästarna matade, täckade, utsläpade i djupsnön samt stallet var sopat och klart.
Nu har jag precis äntligen fått äta lite frukost och sitter å värmer mig i min morgonrock :)

Ska snart ner igen till stallet, för idag kommer en ny hagkompis till Ina och vi ska släppa dem vid 13-tiden. Blir suuuper ju, så slipper hon vara ensam nu när hennes ordinarie kompisar är borta.